siktar mot stjärnorna!

Tro det eller ej, trots att jag har stickat, mer eller mindre regelbundet (som besatt det senaste dryga året), sedan jag var sådär fem år gammal, så har jag aldrig stickat en vuxentröja (ok, en för sådär åtta år sedan, så länge sedan att det inte räknas). På något sätt så har det känts för stort, för många varv, för många maskor, för många delar - alltför stort och otympligt helt enkelt (trots att det i mask- och varvantal förmodligen inte skiljer sig från regiasockorna jag håller på med). Men jag har velat! Och nu sak det petrolblå (åskblå?) Debbie Bliss merino aran-garnet jag köpte förra veckan bli en tröja. Fluffy sweater ur Vintage knits står redan på min vill-göra-lista, och den stämde så bra med masktäthet och den garnmängd jag hade, att den blir slät och blå i stället för fluffig och rosa (trots att fluffig och rosa antagligen är mer jag - förmodligen mår jag inte dåligt av att testa något nytt). Har stickat halva framsidan redan, på en förmiddag, fattar inte vad jag oroade mig för! Stickar den i stl L (verkar vara en liten stl L), som kommer att vara för liten, men ser framför mig hur snygg jag kommer att bli när jag kommer i den, vilket borde vara till hösten, eller möjligtvis i jul. 

 För den här gången känns det helt omöjligt att jag inte ska nå målvikt, och dessutom, eftersom jag håller på att basunera ut det över Sverige och världen, så blir pressen att lyckas lite större. Om det låter som om jag håller på att falla av vagnen, påminn mig! Berätta för mig vilken knubbis jag är nu, och vad snygg jag blir när jag lyckas! Och påminn mig om alla snygga kläder jag kommer att kunna sticka (och använda) när jag är smal!
 
Lägger in Viktväktarna som länk, ni kanske inte behöver det (eller så gör ni det, men tror att V.V. bara är för tjocka tanter), men jag borde komma ihåg att ta en kik ibland, för extra inspiration, om inte annat.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0