maximalin

Min lillasyster har gått ner en massa i vikt (den lyckosten!), så hennes kläder har blivit för stora. Tyvärr är jag fortfarande för stor för det mesta, så det är lillasyster Linda som har haft mest tur. Men en tunika har jag fått, blåblommig med puffiga ärmar, så tack för det! Alla bidrag till min minimala, tråkiga garderob mottages tacksamt!

Jag hörde på radion igår, troligen på Morgonpasset, eftersom det är mest det jag lyssnar på, om en tjej som hade haft köpstopp i ett år - hon hade bara köpt mat och förbrukningsartiklar (som toapapper och diskmedel), inga kläder, inga restaurang- eller kafébesök. Och jag kände att det är någonting jag skulle behöva göra. Jag har alldeles för lite pengar att röra mig med, och dom jag har, slösas alltför ofta bort på ingenting. Så, från idag, så provar jag på ett köpstopp. Men jag förbinder mig inte till ett år, jag börjar med en månad, och funkar det, så forsätter jag en månad i taget. Men jag har redan några undantag:

1. mina ATC-kort. Jag får köpa de material som behövs (dvs färg och papper, fast det har jag för ett bra tag framöver) och frimärken så att jag kan byta.

2. kläder. Eftersom jag går ner i vikt, så kommer kläder att bli för stora. Jag har en del som väntar, men jag kommer ändå att behöva fylla på (nu snackar jag om en bit framöver, i september klarar jag mig). Men jag ska försöka hålla mig till second hand och rea, och minsta möjliga antal.

3. min födelsedag. Jag fyller år om två veckor, och har planerat in en dag i Stockholm med systrar och kompis (om dom nu behagar dyka upp - annars blir det inte speciellt aktuellt), och jag har planerat in att gå ut och äta på vegetarisk restaurang/kafé (något jag faktiskt aldrig gjort, trots att jag varit vegetarian i 18 år). Men det ska bli på något billigt ställe, så det blir en slags kompromiss.

4. en brödform. Jag hittade ett brödrecept hos underbaraclara som låter väldigt trevligt - snabbt, enkelt, gott och nyttigt, och en avlång form behövs (något jag har behövt länge), så jag tänkte försöka hitta en på loppis.

Men annars så är det köpstopp nu i september. Mat och förbrukningsvaror, och sedan får jag se till att låta bli. Nu är i och för sig pengarna mest slut den här månaden, men dom räcker längre om jag kan låta bli att slösa bort dom. Målet är att kunna betala tillbaka allt det jag har varit tvungen att låna i augusti (då jag saknade inkomst), och sedan att kunna spara pengar. Min ekonomi är det jag är allra sämst på, så jag hoppas verkligen att jag lyckas med det här! Önska mig lycka till, för det behövs!

Idag har jag på mig klänningen och den ena halsduken jag köpte igår, och känner mig faktiskt helt ok fin - ganska oväntat, för 1) jag har aldrig klänning (men alltid kjol), och 2) aldrig så här pass kort. Men det känns bra! Förutom när det blåser - det känns lite oskyddat. Och så känner jag mig som min lillasyster Jessica - det här är så hennes klädstil, inte min vanliga. Igår kände jag mig förresten också helt ok, det blev så pass bra som det kan bli, helt enkelt. Något som gör jättemycket, är att det börjar synas och kännas att jag har gått ner lite i vikt, även om jag har en hel del kvar. Det känns som om det allra värsta snart är borta - tvåsiffrigt känns mycket bättre än tresiffrigt (och nu vet ni precis hur stor jag är...).

Jag var in till Stockholm idag (kom just av pendeln) för att lämna jobbansökningar (om det är någon därute som behöver anställa, och som vågar ta en chans - mejla mig!). Jag hann också in på Indiska - förhoppningsvis kommer det att bli lite jobbintrevjuer framöver, så jag behöver definitivt fylla på garderoben. För 250 kr fick jag en klänning, en farfarströja, två halsdukar och ett par knästrumpor - å vad jag gillar rea på rean! Dessutom - jag brukar ha svårt att klämma mig i Indiskas XL - nu kunde jag ha L! Hurra!

Det ska ju vara otur om en svart katt springer över gatan framför en (Jag är så vidskeplig, så det tror jag nästan på. Eller förresten, jag väljer att inte tro på det, för jag blir glad av katter, vilken färg dom än har!). Då kan man fråga sig vad det betyder om en råtta springer över gatan framför en. Detta hände på väg till tunnelbanan i Kista idag, rätt oväntat. Eftersom jag älskar råttor, så tyckte jag att det var rätt kul, och försökte se vart den tog vägen, men det hann jag inte. men vad tror ni, bra eller dåligt omen?

Jag blev sugen på kladdkaka igårkväll, men ville inte ha 175 gram fett i smeten. Så jag tyckte att man borde kunna göra en vanlig sockerkaka med ganska mycket kakao, och så grädda den för kort tid. Funkade inte, kan jag på en gång säga. Kladdig, javisst, men ogräddad-kladdig, inte kladdkake-kladdig. Den gick att äta, men inte var den någon godbit, inte. Någon som har recept på smalare kladdkaka utan ägg?

Jag gör vad jag kan för att leva ett miljövänligare liv; jag är vegan (att undvika animaliska produkter är bland det mest miljövänliga man kan göra), köper mycket ekologiskt, har ingen bil, och nu senast håller jag på att sortera ut plastpåsar ur mitt liv. Men jag har ett litet problem med butikernas tygpåsar - dom är för stora, och handtagen är för långa, så jag släpar dom i marken. Inte bra. Så jag sydde mig en tygpåse idag, superenkelt och snabbt - en gammal kökshandduk syddes ihop i bitten och ena kortsidan, och fick sedan handtag (korta!). Ingen sicksack nånstans, bara raka sömmar. Samtidigt passade jag på att sy en lapp för texten på en tygpåse som följde med Glamour härom månaden - ska jag bära omkring på reklam, så vill jag välja den själv.



Jag stoppade bibbla-böckerna i den gröna nu när jag gick ut - perfekt storlek!

Väldigt trevliga Pink Friday frågade om jag ville ha med bilder från min lägenhet på hennes blogg - klart att jag tackade ja!

När jag inte letar efter vintage-fynd (köpte två klänningar på Kupan, 10 kr/st - 100% polyester, men snygga, för vinterbruk, tänker jag mig), så målar jag en massa i storlek mindre, titta på min andra blogg malinmaskros! Nu senast så blev det fyra ATC-kort på temat Queen of Hearts.

det här var en av dom roligare taggarna jag har sett, så jag hoppade på den rakt av, bara av mig själv, och jag taggar alla som vill också - här är ditt liv, men i bilder!


1. Malin Head, 2. vegan sailor moon, 3. Strömsund, 4. Green and Yellow, 5. Marit Bergman, 6. "Rooibos" Tea, 7. Portland, OR, 8. Black Chocolate in Japan, 9. Day 8/366

· At least I look creative..., 10. Create OLW, 11. Undecisive tree, 12. for my sister (jag målade den till hennes 30-årsdag)

Och eftersom jag inte orkar översätta, så blir det på engelska (eftersom man söker på flickr, så blir det bredare sökresultat på engelska också, men gör som du vill!):

one - what is your first name? Malin
two - what is your favourite food? veganskt (bara inte nånting med ruccola - food of the devil!)
three - what high school did you go to? Hjalmar Strömerskolan i Strömsund, Jämtland (Hjalmar Strömer fanns inte på flickr, så jag sökte på Strömsund)
four - what is your favourite colour? grönt och gult 
five - who is your celebrity crush? känns jag kanske lite för gammal för, men jag gillar verkligen Marit Bergmans stil
six - favourite drink? rooibos te
seven - dream vacation? Portland, OR, USA - känns på något sätt som min favoritstad, fast jag aldrig varit där (jag skyller på mina medbloggare)
eight - favourite dessert? choklad
nine - what do you want to be when you grow up? om jag bara kunde bestämma mig - någonting kreativt, i alla fall
ten - what do you love most in life? att få skapa
eleven - one word to describe you? obeslutsam
twelve - your flickr name? malinmaskros

rules: 
a: type your answer to each of the questions into flickr search
b: using only the first page, pick an image
c: copy and paste each of the urls for the images into mosaic maker

Ett personligt varumärke är något att sträva efter, har jag läst nånstans - nånting som var och en borde ha. Kanske din parfym, dina knallröda läppar, att du alltid använder en reservoarpenna... Något som är typiskt dig, och när någon ser det någon annanstans, så tänker dom på dig. Parfym är verkligen en sådan sak, speciellt i generationerna före våran - de använde alltid samma parfym, kanske bytte dom till någonting lite tyngre till kvällen, och varje gång du kände doften av just den parfymen, så tänkte du på din mamma. Själv har jag använt massor av olika parfymer, en del har jag tyckt bättre om än andra, men ingen har blivit mitt varumärke. Det känns som det är dags att göra mig av med min nuvarande samling, och gå på jakt efter en varumärkesdoft. Jag tänker mig någonting lite äldre, inte så vanlig - jag vill inte känna min doft hos någon annan! Och jag skulle absolut vilja bli en av dom som alltid använder höga klackar och nylonstrumpor (gärna i någon rolig färg!), jag älskar hur höga klackar ser ut på kvinnor, och hur man går i dom. Eller, hur andra går i dom - jag har alltid platta skor, för jag är usel på att gå i klackar. Jag försöker att träna upp mig, att gå från lägre klackar till högre, och från kraftigare till smalare. Jag hoppas på att min kommande viktminskning ska hjälpa till också - nu får jag väldig fort väldigt ont i fötterna.

Så berätta - vad är ditt eget, personliga varumärke? Vad är det som är speciellt för dig, vad får andra människor att tänka på dig i din frånvaro? Kanske du som jag behöver jobba på saken, kanske du redan är ett färdigt paket?




 

Jag har inte en krona över, jag var till och med tvungen att låna till kattsand och andra livsnödvändigheter. men på vägen till Willys så gick jag förbi Kupan, och eftersom jag är så sällan åt det hållet, så var jag tvungen att gå in. Jag fyndade några böcker för 1 kr/st, och det må vara hänt. Men sedan hittade jag ett par skor också. Jag behöver verkligen skor - särskilt sommarskor (även om det här inte just var sommarskor). Och dom här var jättefräscha, jättefina (såg klackiga ut, fast med låg klack), och så sköna - helt perfekt passform till mina fötter. Och 60 kr. Jag hade 60 kr, men det behövdes till mat. Men jag gick och funderade en stund. Skulle det här tillfället komma tillbaka? Antagligen inte. Skulle dom finnas kvar när jag får pengar? Troligen inte. Skulle jag överleva på det jag har i skåpena hemma? Förmodligen. Så jag slog till. Så nu är dom mina - hurra!



Förresten. Om det är någon som undrar. Jag fick inte jobbet på Stadsmissionen. Jag kan inte låta bli att skylla mycket på min vikt - hur många stora människor har ni sett jobba i butik inne i Stockholm? Nä, inte jag heller. Men om ett år, då tänker jag i alla fall inte ha vikten emot mig. Fast förhoppningsvis har jag jobb redan då. Jag står inte ut mycket längre med att vara så fattig. Någon som har ett ledigt jobb till mig?

Jag var in till Stockholm, och på intervjun. Det är så svårt att säga hur det gick, jag gjorde mitt bästa för att framstå som den bästa kandidaten för jobbet, nu är det bara att hoppas att dom håller med mig!

Jag åkte tidigt för att vara på den säkra sidan (med SL-strejk och allt, så ville jag inte riskera att komma för sent), så jag hade några timmar på stan att fördriva. Jag köpte en jättesöt, oanvänd (eller i det närmaste) klänning för 50 kr, jag tror att det är 40-tal, en mugg på Indiska för 25 kr och ett hekto av mitt favoritte (som är riktigt svårt att få tag på söder om Jämtland), och innan jag åkte från Nynäs, så köpte jag två flaskor till av mitt nya favoritnagellack för 10 kr/st (Depend nr 83 - det är på utgående, så vill ni ha det mest perfekta nagellacket på länge, slå till omedelbums!). Vad sägs om den budgetshoppingen!


Bollywoodmugg med Brunkullate - spana in dom tjusiga naglarna också!

Jo, det blev ett hårspänne för en tia också:

Jag köpte skor på Skopunkten i höstas, ena paret är redan kastade pga trasig klack (too bad, dom var överraskande sköna), det andra paret använder jag första gången idag, ett par knallröda "promenadskor" år det herriga hållet, riktigt trevliga (ännu trevligare med tanke på att dom kostade ca 50 kr). Jag har inte använt dom, för jag har befarat skavsår som bara den på hälarna. Och jag kände absolut av dom, tills jag köpte siliconinlägg och klistrade fast i bakkanten. Nu har jag däremot riktigt ont på lilltårna - sömmen på strumporna kommer att ha orsakat blåsor, det känner jag. Jag är så glad för plåsterförpackningen jag nyss köpte på Konsum...

Jag gillar verkligen randiga strumpor - kan det ha nånting att göra med min förtjustning i Alice i Underlandet?

Jag hittade också ett nagellack jag har sökt, Depends nr 83, jag såg det hos Underbaraclara, och det såg riktigt snygg ut. Jag vågade också fråga efter parfymprover (det är dags för att köpa en ny doft), och fick med mig en liten påse full, säkert närmare 10 stycken. Känns som en billig lyx - våga absolut fråga!


(bild från underbaraclara - klicka så kommer ni till hennes blogg)

Är fruktansvärt nervös, och hoppfull - i morron ska jag på min intrevju till Stadsmissionen. Vad ska jag ha på mig, vad ska jag säga - jag vill så hemskt gärna ha jobb där! Håller tummarna, hoppas och önskar! SLs strejk höll förresten på att sabotera intervjun, som tur är så går bussarna härifrån Nynäs ändå.

Jag kan inte begripa att jag inte sett Chicago (med Renee Zelleger, Catherine Zeta-Jones och Richard Gere) tidigare - jag älskar musikaler och jag älskar 20-tal, och nu när jag äntligen har sett den, så älskar jag Chicago också. Underbar film, underbar musik, underbara kläder - jag är så förälskad!

Tyvärr lyckas jag inte hitta någon bild på min favorit-outfit, men om ni ser/har sett filmen, så är det när Richard Gere och Renee Zellweger håller presskonferens, och han gör sitt marionett-nummer. Underbar klänning! Och hennes frisyr är helt fantastisk. Tjusigt värre! Scenen kan ni se här!

Jag vet inte om det är någon som kom ihåg, men för flera år sedan så gick en modesåpa, Fashion House, där ett gäng designers fick tävla om jobb hos Stella McCartney (tror jag att det var). Min favorit var Bea Szenfeldt, och hon gick också och vann det hela. Och hon är fortfarande en favorit när det kommer till nutida mode, hon tar inte sig själv och sina kläder på så stort allvar, mycket uppfriskande tycker jag! Så vore jag ni, så skulle jag sitta en stund och klicka mig igenom hennes arkiv - kanske har ni också fått en ny favorit!

En av mina favoritfilmer, och faktiskt det som gjorde mig intresserad av kläder till att börja med, är Pretty in Pink. Gillar verkligen scenen i början när Andy (Molly Ringwald) klär på sig, och så när hon syr sin balklänning på slutet. Men jag kan inte låta bli att känna att det är helgerån när hon klipper sönder dom där klänningarna, även om jag också gillar slutresultatet. Har ni inte sett den, så är den ett måste, och har ni sett den - se den igen. Bättre än så här blir inte 80-talet! (Jo, förresten - Dirty Dancing toppar också 80-talet, inklusive kläderna)

jag har äntligen hittat en bra steg-för-steg-som-verkligen-fungerar beskrivning på hur man lägger in en ny bakgrund på bloggen, så nu har fyra av fem bloggar nya bakgrunder - hurra!

Jag har en jobbintervju på Stadsmissionen om två veckorna! Hoppas, hoppas, hoppas att jag får jobb - jag är less på att vara fattig och arbetslös, och att jobba med gamla kläder och saker kan vara bland det roligaste jag vet.