vår? vågar man hoppas?

Det är underbart väder ute, plusgrader och definitiva vårkänslor. Man kan alltid hoppas att det håller i sig. För min del, så får det gärna vara vår från nu och till maj - vår är bra! Bara det inte blir en massa slask, förstås.

Tröjan går framåt, sådär 1/4-del kvar på framstycket, men nu vet jag en orsak till att jag har skjutit på tröjstickeriet - det är betydligt tyngre än en socka eller en vante! Öm i axlarna, funderar på att skämma bort mig med en massage. Borde göra det i alla fall; beroende på en del omständigheter, så har jag sovit utan bäddmadrass, direkt på resårbotten, i två månader. Att säga att ryggen är öm är en underdrift. Min systerson skulle massera mig i helgen (6 år, inte så stark, inte så tung), och jag skrek högt av smärta. Sedan gjorde han samma sak på min lillasyster, och hon kände ingenting. Överkänslig rygg, kan man nog påstå. Massage är alltså en behövlighet.

Men det får komma efer min tatuering, som ska göras ikväll. Lite nervös, har inte tatuerat mig på sådär tio år. Min smärtgräns kanske har sjunkit hur mycket som helst, eller så gör det ondare än vad jag minns (jag tatuerade fotleden sist, det gjorde jäkligt ont). Fast samtidigt ser jag fram emot det, jag har velat tatuera mera sedan förra gången (nu har jag två, imorron är dom tre), det blir ett beroende - vill ha fler!

Sicksacksockorna i regia är klara, riktigt snygga. Och varma, fast de är så tunna! Satte som villkor: inget mer tröjstickande förrän sockorna var klara. Så nu får jag sticka tröja!

Och så kan man fråga sig varför jag spenderar pengar på böcker i stället för på garn. Har gjort det igen, skickat efter böcker på Bokus. Dom har för mycket som jag vill ha!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0