frukostäggen - en rättighet utan konsekvenser?
Det är inte helt ovanligt att som vegan få höra, att ägg måste man väl kunna äta - höns värper ju vare sig man äter äggen eller inte, eller hur? Men är det några som lever ett vidrigt liv, så är det hönorna. Trots att de gamla burarna är förbjudna, så hålls höns fortfarande i bur, och de frigående har det inte så jäkligt mycket bättre heller. Dessutom, våra krav på stora ägg, gör att hönornas kloaker trasas sönder (tänk dig själv, att klämma ut ett barnhuvud av storleken vattenmelon sådär fem dagar i veckan) och framkallar pickning och kannibalism hos de övriga hönorna.
Fakta har jag hittat i Djurrätt av Lisa Gålmark, och hos förbundet Djurens rätt.
Värphönsen sorteras direkt vid födseln. Är det en hanfågel så mals han ned levande eller gasas ihjäl. Det är inte lönsamt att föda upp dessa tuppkycklingar eftersom det finns särskilda broilerraser. På avelstupparna klipps ibland en klo bort för att man ska kunna identifiera att det är en tupp. Deras kam klipps av och blodflödet stoppas genom bränning för att det inte ska uppstå strid med andra tuppar (tuppkammar används bl a för att signalera utmaning).
Hönorna kommer att leva sina korta liv (1-2 år) i små burar, där ytan per höna är liten som ett drygt A4-papper. Varje höna delar buren med två eller tre andra, det sluttande golvet är av nät. På grund av trängseln kan hönorna inte komma undan varandra utan får utstå attacker från de andra i buren. Någon möjlighet till naturligt beteende finns inte. Muskler och skelett förtvinar då de inte används, och kannibalism och sjukdomarsom förfettad lever, bölder och äggledarbesvär är inte ovanligt.
I Sveriges finns drygt 6 miljoner hönor inom äggindustrin. Av dem levde i december 2005 2,5 miljoner hönor i burar varav 130 000 i de gamla otillåtna burarna. De tillåtna burarna i Sverige är de så kallade modifierade burar. De innehåller sandbad, rede och sittpinne.
De flesta hönor som inte är i burar lever inomhus i stora stallar. Man får ha högst sju hönor per kvadratmeter i så kallade flervåningssystem för ”frigående höns”. Nio hönor per kvadratmeter gäller om man istället har envåningssystem. Besättningarna kan vara på ca 2 000 djur, och ytan för varje höna blir inte inte så mycket större eftersom många ska rymmas på golvet.
94 % av hönorna inom äggindustrin får aldrig vara utomhus. De som får vara ute, på sommaren, är de hönorna som finns inom den ekologiska produktionen.
Så låt bli äggen! Och kan du inte avstå, välj det som är minst dåligt. Köp KRAV-märkta ägg (inte frigående, KRAV), och köp inte större ägg än små eller medium (tänk "vattenmelon"). Eller köp några höns, kanske en tupp, och låt dem bo hemma hos dig om du har möjlighet. Har du inte den möjligheten, så hoppa över äggen, ok?
Här är några som tar äggen i egna händer: http://www.yelah.net/articles/intervju031007, hemsidan till Farväl äggindustri är här.
Fakta har jag hittat i Djurrätt av Lisa Gålmark, och hos förbundet Djurens rätt.
Värphönsen sorteras direkt vid födseln. Är det en hanfågel så mals han ned levande eller gasas ihjäl. Det är inte lönsamt att föda upp dessa tuppkycklingar eftersom det finns särskilda broilerraser. På avelstupparna klipps ibland en klo bort för att man ska kunna identifiera att det är en tupp. Deras kam klipps av och blodflödet stoppas genom bränning för att det inte ska uppstå strid med andra tuppar (tuppkammar används bl a för att signalera utmaning).
Hönorna kommer att leva sina korta liv (1-2 år) i små burar, där ytan per höna är liten som ett drygt A4-papper. Varje höna delar buren med två eller tre andra, det sluttande golvet är av nät. På grund av trängseln kan hönorna inte komma undan varandra utan får utstå attacker från de andra i buren. Någon möjlighet till naturligt beteende finns inte. Muskler och skelett förtvinar då de inte används, och kannibalism och sjukdomarsom förfettad lever, bölder och äggledarbesvär är inte ovanligt.
I Sveriges finns drygt 6 miljoner hönor inom äggindustrin. Av dem levde i december 2005 2,5 miljoner hönor i burar varav 130 000 i de gamla otillåtna burarna. De tillåtna burarna i Sverige är de så kallade modifierade burar. De innehåller sandbad, rede och sittpinne.
De flesta hönor som inte är i burar lever inomhus i stora stallar. Man får ha högst sju hönor per kvadratmeter i så kallade flervåningssystem för ”frigående höns”. Nio hönor per kvadratmeter gäller om man istället har envåningssystem. Besättningarna kan vara på ca 2 000 djur, och ytan för varje höna blir inte inte så mycket större eftersom många ska rymmas på golvet.
94 % av hönorna inom äggindustrin får aldrig vara utomhus. De som får vara ute, på sommaren, är de hönorna som finns inom den ekologiska produktionen.
Så låt bli äggen! Och kan du inte avstå, välj det som är minst dåligt. Köp KRAV-märkta ägg (inte frigående, KRAV), och köp inte större ägg än små eller medium (tänk "vattenmelon"). Eller köp några höns, kanske en tupp, och låt dem bo hemma hos dig om du har möjlighet. Har du inte den möjligheten, så hoppa över äggen, ok?
Här är några som tar äggen i egna händer: http://www.yelah.net/articles/intervju031007, hemsidan till Farväl äggindustri är här.
Kommentarer
Trackback